fredag 4 september 2009

Några tankar om vårt litterära arv..

Något som dök upp i mitt sinne under en diskussion med ett par vänner var hur lite vi egentligen vet om vårt rika litterära arv, hur Svensson inte har stor koll på Herr Olof men däremot har stenkoll på Robin Hood och Kung Arthur och deras anhang. Så jag tänkte skriva en stump om det jag känner är vårt stora arv, visorna och de medeltida balladerna. Jag älskar de där gamla litterära formerna, rytmen, språket och tematiken. De är helt fantastiska och det är sorgligt att många av oss inte är medvetna om vilken kulturell och skatt som finns i vår litteraturhistoria, så här kommer lite information och tankar om medeltida ballader...


Balladernas form har förändrats under århundradena, från det första spåret av ballader i Sverige på 1300-talet i form utav Eufemiavisorna och till tiden för nyromantiken och nygöticismen vid 1800-talets början då det åter blev mode med ballader. De ballader som finns bevarade insamlades och skrevs ned utav olika språkforskare varav några utav de namnkunnigaste var Erik Gustaf Geijer, Arvid August Afzelius, Adolf Iwar Arwidsson samt lantjunkaren Leonard Fredrik Rääf.

Afzelius och Geijer utgav tillsammans den första balladeditionen, där även musikbilagor Svenska Wisor I-II samt Svenska Folkmelodier. Det material som samlades in under denna tidsperiod var rikligt och det material som klassificerades som ballader delades in i olika underkategorier, de Naturmytiska visorna, Legendvisorna, Riddarvisorna, Kämpa- och Trollvisorna samt de Historiska visorna. medföljde. Detta verk efterföljdes snarast av en serie andra, som dock inte innehöll något uppseendeväckande antal nytt material fram till mitten av 1800-talet då Richard Dubeck utgav sina verk

Under denna tidsperiod har uppenbarligen rytmen, stavningen och ordföljden förändrats i takt med språkets reformer, med hänvisning främst till reformen av fornsvenskan, med sin kärva märgfullhet och kaotiska grammatik, till den äldre nysvenskan på 1500-talet efter århundraden av assimilering och bearbetning av det tyska inflytandet på språket. Dock har innehållet bibehållits till stor del och de medeltidsballader som finns samlade är upptecknade i en mängd variationer, vilket dels har sin förklaring i den enorma spridning bland allmogen balladerna hade och dels i hur de dialektala skillnaderna har påverkat dem så pass så att det funnits tankar om att dessa ballader var unika och därför nedtecknats som en nyfunnen ballad istället för en variant på en gammal.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar